Men det ALLRA bästa sättet att lära sig något är genom andras misstag.
Därför tänkte jag nu rättfärdiga min plats här på jorden genom att utgöra ett varnande exempel.
Men vad hände då
Ni som följer mig på Instagram eller Facebook (länk till höger) har kanske sett att jag håller på med ett halsband. Från början tänkte jag att det skulle höra till mitt Bubble Bobble-hänge, men det har liksom fått ett eget liv längs vägen och jag tycker inte längre att det passar till hänget. Efter att ha funderat längre och väl planerade jag därför att göra ett nytt hänge i färger som matchar halsbandet. Det var ganska okomplicerat, bara ett par enkla utstansade former som jag tänkt sätta ihop, och som en eftertanke även fyra små runda pärlor.
Misstaget
Jag hade alla grejerna på en glasskiva som jag använder som arbetsunderlag - praktiskt när man ska stansa ut former eftersom man kan köra hela skivan i ugnen, man behöver då inte lyfta upp grejerna vilket annars nästan oundvikligen gör att de deformeras lite - så jag placerade dem i en ugnsform för enkel förflyttning, placerade en folieform över som skydd mot värmeelementet i ugnen, och ställde in dem i ugnen.
När jag slog på ugnen reflekterade jag inte över att det var märkligt att den redan var inställd på 110 grader. Jag mindes inte riktigt vad vi gjort med ugnen senast, men antog att min make hade ägnat sig åt sin favoritmatlagning som är att köra kött i ugnen jättelänge på låg temperatur. Så jag tänkte bara att jaha, redan rätt inställd, jättebra, nemas problemas, åååååh skjuts in i ugnen.
Hoppsan
Maken funderade efter en stund om det var något som luktade bränt, och slog på köksfläkten. Jag tänkte mest att ja, det ligger väl en uråldrig bit ost eller något i botten av ugnen som luktar lite. Tips: om det luktar bränt medan ni gräddar leran - kolla ugnen.
När klockan pep att det gått 30 minuter så öppnade jag ugnen och möttes av ett rökmoln. Först då insåg jag att ugnen var inställd inte på 110 utan på BLOODY TVÅHUNDRATIO grader.
Brandlarmet slog igång direkt, vilket förstås är mycket förtroendeingivande inför en eventuell framtida brand, men framförallt väldigt irriterande just i ögonblicket. Som alltid när man är stressad så blir allt väldigt krångligt, och jag letade i vild panik efter en pall för att komma åt avstängningsknappen på larmet. Efter att till slut ha lyckats klev jag ner, för att nästan genast behöva kliva upp för att stänga av det IGEN.
Efter att ha väntat ut brandlarmet en stund, samt öppnat alla fönster, så lyfte jag till slut på folieformen för att beskåda mina fina halsbandsdelar som nu förvandlats till ett avsnitt av "Gissa Bajset - Uruk-Hai Edition".
Fy fan.
Som ni ser på bilden är det en stor cirkel, som utgörs av Fimo Effect Gemstone Rose Quartz, och en oval del som är en blandning av Fimo Effect transparent, Fimo Effect Mother-of-Pearl samt en liten gnutta grönt. De stora klumparna är skrotlera som jag använder för att hålla uppe nål eller pinne som pärlor är uppträdda på. De brunröda stalaktiterna som hänger mellan dem är mina fina rosa pärlor.
Detaljstudie i klanteri
För att ni verkligen ska få frossa i resultatet av mitt fuckuppery så tänkte jag helt enkelt visa lite närbilder på eländet.
Kanske att man kan låtsas att det är hamrat brons som bara luktar lite illa? |
Uruk-haiernas unika diet av alver och hober syns tydligt i spillningens konsistens. |
Alien 5: Återkomsten |
Här har vi en unik detaljstudie av orch-genitalier. Manlig till vänster, kvinnlig till höger. |
Men det HÄR borde man kunna göra ett par smaklösa örhängen av, eller? Det finns ett perfekt hål längst upp på båda. |
Slutsats
Det finns väl inte så mycket mer att säga än följande: KOLLA ALLTID ATT UGNEN STÅR PÅ RÄTT TEMPERATUR! och möjligen även: OM DET LUKTAR BRÄNT, KOLLA UGNEN!
Jag återkommer med halsbandets vidare liv och öde när jag hämtat mig från det här nederlaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar