And now for something completely different

Nu tänker jag skriva om något annat igen! Eftersom jag är så oerhört begåvad så är jag förstås intresserad av vetenskap. Jag skyr pseudovetenskap, alternativmedicin och flum, och även om jag tycker att det är tradigt att läsa vetenskapliga artiklar så har jag någorlunda koll på hur man bedömer evidens. Jag har dessutom alldeles nyss gått en kurs i vetenskapsmetodik.

Så när det dök upp en för mänskligheten livsviktig fråga på föreningen Vetenskap och Folkbildnings facebooksida  och ingen verkade ta sig an att empiriskt kontrollera denna så tyckte jag att tiden var mogen för ett experiment. Resultatet läser ni här i The Science Journal of Platta Saker om ni bara bläddrar vidare.

Frågan? Jo, det är den uråldriga frågan som filosofer, vetenskapsmän och lärde män brottats med i århundraden: blir ölen kallare i frysen om man lindar in den i blött papper först?

Kan dryck kylas ner snabbare i frysen om den först omges av ett lager blött papper?

Författare: Insane Second Mate

Inledning

Som nämns i inledande stycke så har frågan väckts om huruvida dryck kan kylas snabbare i frysen om den omges av ett lager blött hushållspapper. Detta anges som ett "life hack" på ett flertal sidor på det världsomspännande datornätverket Internet. När frågan nu återigen väcktes bedömdes tiden vara mogen för en empirisk testning. Syftet med detta experiment var således att avgöra om påståendet stämde samt att erhålla ära och ryktbarhet.

Etisk analys

Drycken som användes i experimentet samlades i en större behållare för senare konsumtion, då det bedömdes som gravt oetiskt att vaska den efter utförd mätning. I övrigt torde experimentet inte ha någon etisk problematik.

Materiel

Figur 1 Materiel

För experimentet användes fem rumstempererade 33 cl aluminiumburkar med Coca Cola Zero, fem rumstempererade 33 cl glasflaskor med Sol mellanöl, en stektermometer, två likadana plastburkar, en större melaminskål för blötande av papper, 4x4 rutor av Icas hushållspapper samt en kökstimer. Uppställningen av materiel finns uppvisad i figur 1. Som synes har plastburkarna olika grön nyans, men detta bedöms ej ha någon praktisk relevans för experimentet.

Metod

Termometern kontrollerades genom att placeras under tungan på utföraren, och visade då 36 grader vilket bedömdes som tillräckligt adekvat för studiens ändamål.

Figur 2 Baseline

Alla burkar och flaskor höll samma temperatur initialt, eftersom de förvarats under en längre tid i rumstemperatur under samma förhållanden (= samma rum). En flaska och en burk öppnades och temperaturen mättes. Denna temperatur sattes som baseline, och övriga burkar och flaskor förutsättes under dessa betingelser hålla exakt samma temperatur som de uppmätta behållarna.

Två burkar och två flaskor lindades på samma sätt med exakt likadana mängder blött hushållspapper. För att papprets temperatur inte skulle påverka utfallet doppades det i en bunke med vatten snarare än under kranen vilket annars skulle kunna ha gett temperaturfluktuationer. Pappret var delat i enheter om 2 rutor, och vreds ut med endast en kramning av handen, vilket anbringades med ungefär samma styrka.

De papperslindade flaskorna samt de "nakna" flaskorna placerades i frysen, liggande. Den liggande positionen var nödvändig då de inte fick plats stående, och det är också det sätt dryck vanligen placeras i ett frysskåp.

Figur 3 Lindade flaskor

Efter 15 minuter togs en papperslindad flaska och en naken flaska ut och innehållet hälldes ut i plastbunkarna, varefter temperaturen uppmättes. Att temperaturen inte mättes direkt i behållaren syftade till att få en mer exakt mätning utan påverkan från eventuella temperaturgradienter inne i behållaren.

Samma procedur upprepades därefter för en papperslindad respektive en naken burk.

Efter ytterligare 45 minuter upprepades ovanstående, och därefter avslutades experimentet.

Resultat

Efter 15 minuter var temperaturen samma i de båda flaskorna (21 grader), samt i de två burkarna (20 grader). Efter 45 minuter var temperaturen samma i de båda flaskorna (9 grader) men skilde sig åt med två temperaturenheter i de två burkarna: 14 grader i den papperslindade burken samt 12 grader i den nakna burken.

Figur 4 Graf över temperaturminskning ("flaska papper" syns ej då den är
identisk med "flaska naken")

Diskussion

Studiens resultat visar att en lindning med blött papper i väldigt liten grad påverkar nedkylningen, men i den mån någon skillnad kan uppmätas så tenderar den alltså att vara en försämring av den nedkylande förmågan. En subjektiv observation var att de papperslindade burkarna respektive flaskorna kändes tydligt kallare för handen vid hantering jämfört med de nakna behållarna, vilket alltså inte reflekterade temperaturen på vätskan.

En svaghet i studien är att termometern ej visar temperatur med större noggrannhet än hela grader, och att den är avsedd att mäta betydligt högre temperaturer, vilket gör tillförlitligheten vid lägre temperaturer svår att bedöma. Den statistiska säkerheten är givetvis låg på grund av endast två datapunkter per mätning.

Sammanfattning

Studiens resultat pekar mot att det påstådda "life hack" i form av lindning med vått papper ej fungerar, utan snarare försämrar den kylande förmågan, om än i väldigt liten grad. För att bekräfta resultaten krävs fler mätningar samt noggrannare mätutrustning.

Värt att notera är att ölen i glasflaskor kyldes ner markant snabbare än läsken i aluminiumburkar. Om det beror på det blygsamma alkoholinnehållet, skillnaden i material eller skillnaden i form på behållarna får framtida experiment utvisa.

Nu ska jag dricka lite öl.